Brev från läkaren

Jag fick ett brev från läkaren idag. Hon skriver att T4 fortfarande ligger högt på 26, att T3 har gått ner från 6,3 till 5,0 och att TSH är helt nedpressat. Hon vill göra en försiktig dossänkning av Levaxinet, att jag ska gå ner från 175 ug till 150, två dagar i veckan och resterande 175 som vanligt. Hon skriver att troligen kommer inte denna lilla dossänkning påverka mina prover något nämnvärt men hon tycker att det är bättre att ta det försiktigt än att sänka för mycket. Hon vill att jag ska lämna nya prover om 6 veckor igen.

Nu kom den. Sänkningen som hon har hotat med i princip sedan jag började äta Levaxin (känns det som). Jag har hittills i telefon alltid lyckats övertala henne till att inte sänka mig och jag tror därför att hennes brev är en strategi. Hon slipper argumenteras emot. Och jag är såå ledsen. Jag mår ju inte bra och tror att jag skulle må bättre med lite högre dos, åtminstone få slippa minska den! Men denna gång är jag så trött och orkar inte kämpa emot. Jag gör som hon säger. Jag sänker dosen och hoppas att det inte händer något med måendet i fel riktning.

Nytt blodprov lämnat

Jag mår fortfarande inte helt bra och har lämnat blodprover idag igen. Jag är glad att jag slipper hjärndimman och nedstämdheten, men de kroppsliga besvären som exempelvis viktuppgång och trög mage återstår. Men jag kom på häromdagen att min mens har funkat som en klocka det senaste året och det är ju fantastiskt. Det tog ca 4 år med Levaxin innan den började fungera normalt!

Äter gluten igen

Jag kan berätta att jag efter ett par veckor med glutenfri kost, började äta gluten igen. Först pga av ett misstag (råkade smaka på övriga familjens spaghetti om den var klar...) Men eftersom jag inte märkte någon  förbättring började jag äta gluten igen. Jag vet att det kan ta betydligt längre tid än så att märka skillnad, men jag orkade helt enkelt inte fortsätta när jag inte märkte något positivt. Bloggen " Jag testar glutenfritt" har jag därför lagt ner.

Telefontid med läkaren

Läkaren ringde idag. Det blev samma visa som alltid. Hon säger återigen att mina blodvärden visar att jag ligger för pressat och att jag bör minska Levaxindosen. Jag å min sida påtalar återigen att jag mår bra och att jag inte har det minsta hypersymtom. Tvärtom! Trög mage, svårt att gå ner i vikt, låg puls och temp. Och återigen säger hon att hon är rädd om mig på lång sikt, att jag kanske får problem med hjärtat om 15-20 år om jag fortsätter ligga pressat. Och återigen säger jag att jag vill ha en god livskvalité medan jag lever... Och återigen säger hon att jag får fortsätta på samma dos ytterligare någon månad och sedan lämna nya prover "så får vi se sen". Och återigen blir jag stressad och frustrerad över hennes hot om sänkning.

Inget nytt med andra ord.

Glutenfri en vecka och jag vacklar

Jag tyckte magen började funka bättre det första dagarna med glutenfritt men nu är det lika illa igen. Jag vacklar, tror inte jag kommer att orka hålla på med glutenfritt i fem veckor till, men jag får se.

På tisdag har jag en telefontid till läkaren. Jag hoppas att jag har mod att stå på mig vad gäller Levaxinet. Att jag behöver 175 ug/dag oavsett vad mina prover visar.

Jag hör av mig efter samtalet!

Glutenfri kost kan det vara något?

Eftersom läkarens ständiga hot om sänkning av Levaxinet stressar mig, och stress inte är bra... har jag kommit fram till att jag ska testa glutenfri kost i 6 veckor. På flera sköldkörtelforum har jag läst om personer som har blivit bättre efter att de har börjat äta glutenfritt. Jag testar! Jag ska försöka återkoppla här om hur det går.

Dessutom har jag startat en blogg om mitt "experiment". Välkomna att följa mig även där om ni vill!

http://jagtestarglutenfritt.blogspot.se/

Brev från läkaren

Fick brev från läkaren idag:

"Hej Mona!
Proverna visade ett TSH på 0, 01 T3 var 6,3 och T4 26. Du ligger alltså lite för högt. Kan du inte boka en telefontid till mig, så får jag veta hur du mår och så kan vi diskutera ev medicinjustering.

Mvh XX"

Man kan tolka det här brevet på olika sätt. Tex som att läkaren vill utgå från mitt mående vad gäller ev medicinjustering. Men varför tolkar jag alltid dessa brev som hot om sänkning av Levaxinet? Antagligen för att jag är skiträdd för att det är det som kommer att ske. Frågan hon ställer saknar frågetecken. Jag vet inte om det är en uppmaning eller om jag kan strunta i att ringa henne.

Jag tror jag utgår från det sistnämnda... Jag känner mig själv så väl, så jag vet att det kommer en dag när jag har för dåligt samvete för att jag inte har hört av mig, att jag plockar upp luren ändå. Grr.

Hur jag mår?

Allt är bra förutom att jag har trög mage och fortfarande 3-4 kg för mycket att bära runt på. Jag har inte inte den mista hyperkänning. Pulsen normal och tempen låg (36,2 i morgontemp). Någon skrev på något forum att så länge tempen är låg är det ingen fara angående hyper men det har jag aldrig hört min läkare säga.