För att det ska bli rätt och riktigt här i bloggen när jag beskriver mitt mående i förhållande till hur länge jag ätit Levaxin och vilken dos, måste jag bekänna en sak. Jag ökade dosen från 25 microgram/dag till 50 själv, en vecka före jag fick tag i läkaren. Jag vill påpeka att detta inte är något jag vill rekommendera - att fixa och trixa själv med medicineringen, men jag ska förklara varför jag gjorde det.
1. Första gången jag pratade med läkaren om att påbörja Levaxinbehandlingen, berättade hon att dosen på endast 25 microgram/dag, inte skulle ge mig någon effekt eftersom det bara är en låg, försiktig "inställningsdos". Jag visste således att hon skulle höja dosen oavsett vad mina värden skulle visa vid provtagning nr 2, en månad senare.
2. Sjuksköterskan som jag talade med efter provtagning 2, berättade att TSH var 4,6 då (alltså högre än referensvärdet) och slutligen:
3. Eftersom jag mådde/mår skit och känner att jag varken vill eller kan vänta en enda sekund längre på att få må bättre, tog jag saken i egna händer eftersom läkaren inte hörde av sig på en gång, och höjde dosen till 50 microgram/dag (vilket jag noga hade undersökt var den vanligaste doshöjningen i detta skede.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar